lördag 30 maj 2015

Stora gröna filten


Så här ser färgpaletten ut till min variant av Stora filten (Vifflas gratismönster). Idén är att ha grönt som huvudfärg, olika gröna nyanser, men mest av det största nystanet på bilden. Sen tänker jag randa med gröna, bruna och grå nyanser.

Att sticka rutor till en filt är ett bra pendlarprojekt eftersom en kan sticka några varv då och då. Perfekt att ta till när andra stickprojekt är för otympliga eller komplicerade för att ta med på buss och tunnelbana.

Mönstret till rutorna är väldigt enkelt. Det svåra (tycker jag!) är att kombinera färger på ett bra sätt. Jag får se om det faller väl ut med mina färgval annars får jag ändra under resans gång - det här är ett projekt som kommer att få växa fram under lång tid.

onsdag 27 maj 2015

Två nya halsvärmare


Jo, jag vet att vi har vår nu. Eller snarare försommar, men jag måste ändå visa mina två sjalar som blev färdiga nästan samtidigt. Båda har ungefär samma form, lite avlångt utdragna sådär som jag gillar, men de har helt olika uttryck.


  • Tailwind i ljusa vårfärger - Ripples lite murrigare.
  • Tailwind snabbstickad med bara räta varv och ursnygga icord-kanter - Ripples lite mer tidskrävande, slätstickad med förkortade varv för att skapa en böljande form.
  • Tailwind i lite sträva 2-trådiga ullgarner - Ripples i lyxigt Noro (och lite Spelsau-garn).
  • Tailwind blev färdig på en vecka ungefär, Ripples också, men de sista varven tog lite längre tid...
Ser fram emot att använda dem, men jag tror att de får sommarledigt ett tag framöver.



tisdag 26 maj 2015

Gotlandströjan klar


Jag tar tillbaka allt ont jag tänkt, sagt och skrivit om min valnötsbruna tröja i gotlandsull under stickningens gång.

Jag påbörjade den 2012, för en evighet sen, stickade efter egna mått, kroppen först och sen ärmarna. Krävde alltså montering. Det lilla momentet gjorde alla delarna hamnade i en sorglig liten hög.

Till sist fick de i alla fall komma upp ur sin projektpåse, och hur snabbt gick det inte att plocka upp maskor i v-ringningen och göra en enkel kant med vriden resår? Sen sydde jag ihop tröjan av bara farten, la i blöt och lät den torka plant. Någon hård blockning behövdes inte, jag sträckte ut v-ringningen lite extra bara.

Det blev en väldigt mysig och lagom rymlig tröja - bekväm, men inte oversized - precis som jag såg framför mig när jag köpte garnet.



Lite stickfakta:
Garnet är entrådigt Eko strand, valnötsbrunt. Inhandlat hos Huskroken på en syfestival. Tröjan är lätt som ett fjun, bara 212 g gick åt. Jag befarade att den skulle vara väldigt stickig eftersom garnet är rätt strävt, men den är nästan kli-fri.

Jag har en del anteckningar och uträkningar, men har dumt nog inte noterat vilka stickor jag använde, gissar på 4 eller möjligen 3,5. Till halskanten stickor 3.

söndag 24 maj 2015

Shoppat kortfodral


Tänk om en kunde sy så här fina saker! Saknas kunskap och bra symaskin får en shoppa i stället. Jag hittade det här superfina kortfodralet hos Florin, så nu har jag lagt undan min vanliga plånbok och börjat använda den här lilla praktiska saken i stället.

tisdag 19 maj 2015

Helt galen garnfärgning

Varning! Sluta läsa här om du irriterar dig starkt på korkade personer.


Det här ser ju riktigt bra ut. Exakt den nyansen jag ville ha på mitt hemfärgade garn. Det ska bli en Slanted sleven-kofta.

Men vägen till den perfekta färgen - oj, oj... Jag vill nästan inte berätta om det, så dumt har jag burit mig åt. Men kanske kan det hjälpa någon, så att ni inte tänker lika fel som jag.

Allt börjar med att jag vill testa Karin Öbergs nya ull- och linblandning, Kalinka 21. Jag skickar efter garnprover och det finns många fina färger, men ingen av dem är vad jag är ute efter just nu. Jag har ju bestämt mig för orange, åt det rödaktiga hållet.

Tänka, tänka... Kan man färga garnet själv? Ja, det är klart. Och har jag inte Jeaba kallvattenfärg hemma? Jodå.

Det blir en beställning på tre härvor garn, vackra mjukt vita härvor kommer med posten.

Färgningen inleds, jag går inte in på proceduren men det är lite pyssligt. Ner med härvorna i färgbadet, och - ja, det ser ganska lovande ut ända tills garnet fixerat klart något dygn senare.

Dags att skölja.

Mystiskt. Det ser ut som att färgen inte riktigt har fäst..? Hjälp, det ser ut som ett tvåfärgat raggsocksgarn, å nej... vitt och orangerött. Ganska fint, men absolut inte vad jag vill sticka en tunn kofta i.

Vad har hänt? Den som känner till Jeaba-färg har nog redan räknat ut det. Den färgen är till för animaliska fibrer. Och kommer lin från djur? Nej, just det... Det är alltså bara ulltråden som tagit åt sig färg, lintråden är helt opåverkad. Vilket hade varit hur självklart som helst för en tänkande stickare.

Goda råd dyra. Kanske finns det bättre sätt att lösa problemet på, men jag skaffar i alla fall färg från Färgkraft och gör en ny infärgning som färgar lingarnet.

Kontentan av detta:
Garnet blev fint, lite lagom melerat i den perfekta orangeröda färgen, men jag vill inte tänka på vad de här tre härvorna har kostat mig, både i pengar och framför allt tid. Jag har också lite dåligt samvete för att jag har misshandlat det fina garnet. Så i helgen ska jag nog lägga upp till min nya kofta, och sen ska jag bara se framåt och försöka glömma den här historien!

lördag 16 maj 2015

Gröna dimman

Det här lilla projektet har jag skamligt nog mörkat både för mig själv och omvärlden väldigt länge. Men nu: välkommen fram i ljuset, Gröna dimman!


Jag påbörjade entusiastiskt min bohusstickningströja när jag varit på Syfestivalen en höst för rätt många år sedan. Kanske hösten 2007. Där föll jag handlöst för en uppstickad modell av just den här jumpern och köpte på stående fot en materialsats av Solveig Gustafsson, Solsilke.

Av någon anledning kom jag av mig. Kanske var det det mörka vinterhalvårets fel - man behöver ljus när man stickar bohusstickning eftersom nyanserna ligger så nära varann. Men när jag förra veckan tog fram stickningen såg jag att jag hade kommit en bra bit på oket, på varv 42 av totalt 64 mönsterstickade varv. 

Jag vill inte tänka på hur lång tid det tar för mig att sticka ett varv, det är drygt 400 maskor och jag stickar på nr 2,5. Belöningen är att det blir mycket vackert, och oket är mjukt och härligt att hålla i. En rimlig målsättning skulle kunna vara att bli färdig under 2015?

Mer om Bohus Stickning
Solsilkes webbplats kan man läsa lite mer om Bohus Stickning (ja, det ska tydligen skrivas så, även om språkpolisen i mig ryser...). Där skriver Solveig Gustafsson att hon från 1999 till 2013 återskapade 51 Bohus Stickning mönster och omkring 175 modeller. Många var oroade över att det inte skulle bli någon fortsättning, men förra året, 2014, fick Pernille Silfverberg på AngoraGarnet i uppdrag att ta över den hantverksmässiga produktionen av stickpaket. Hurra för det!

Det finns också en blogg: http://bohusstickning.blogspot.se/

torsdag 14 maj 2015

Pretty passar!


Vilken bra passform det blev på min Pretty-kofta. Och vilket suveränt garn Donegal tweed är - så mjukt, inte minsta stickigt. Och drygt: ungefär 220 gram garn gick åt.



Axelns konstruktion var jag minst sagt skeptisk till medan jag stickade den, den puffade upp sig på ett trist sätt. Men med lite blockning så blev det riktigt bra.

Om inte stashen redan var alldeles för stor skulle jag genast köpa minst en koftmängd Donegal tweed i någon grå nyans.

onsdag 13 maj 2015

Återkomsten

Det har varit stor tystnad här på bloggen när det gäller träning. Ingen löpning alls. Inga gymbesök. Det har bara blivit promenader sedan jag opererades i mitten av april. Först var 20 minuter en utmaning,  men nu promenerar jag nästan som vanligt. Och igår testade jag för första gången att träna på gymmet.

Träna och träna... jag gick på crosstrainern i 25 minuter med lågt motstånd och "utan armar", enligt sjukgymnastens rekommendation. Bra att vara igång igen, men det kändes inte riktigt ok när jag ökade motståndet och farten, så jag fick lugna mig och nöja mig med en puls på 110-120 som mest. Undrar om det inte är mer effektivt med powerwalks utomhus, trots allt...

måndag 11 maj 2015

Nu har jag medvind


I väntan på att mina färdiga stickprojekt ska fotograferas och presenteras här på bloggen så har jag lagt upp till en ny sjal: Tailwind. Mönstret finns gratis på Ravelry.

Det är ett starkt beroendeframkallande mönster, och jag har blivit nästan färdig med sjalen på bara några dagar.

Jag stickar i 2-trådiga garner från stashen - just de här har min mamma växtfärgat någon gång på 80-talet, tror jag.