Somrigt

Här hänger den nästan färdiga glassiga sommartröjan på en balkongstol. Jag har stickat ännu mer sedan jag fotade, och har nu bara ärmarna och några varv mosstickning i nederkanten kvar.

Härligt att sticka uppifrån och ner, det kommer inte att bli någon montering, bara några trådar att fästa.

Slutdeppat!

Det har varit tyst på springfronten här ett tag. Det beror till viss del på att jag blev lite nedslagen efter min insats på Blodomloppet i förra veckan.

Egentligen är det bara dumt att deppa, men jag trodde att jag skulle kunna göra bättre ifrån mig och blev nästan chockad över hur tunga benen var. Tanken var att göra en bra tid på milen och kunna använda den som merit, för att förhoppningsvis kunna seeda upp mig till en lite bättre startgrupp på Lidingöloppets 3-mil senare i år.

Nu är det slutdeppat i alla fall. Färdigvilat (dagens pass, se nedan).

I dag mejlade jag in mitt resultat till Lidingöloppet. Trots allt. Det ska bli intressant att se om jag kan få flytta upp någon startgrupp.

Blodomloppet då? Det var första gången jag sprang det loppet, och det var ett trevligt arrangemang på en fin bana ute på Djurgården. Regnet hängde i luften hela tiden men ösregnet kom först efter att jag gått i mål. Tur! Enda nackdelen var att de fina grus- (och bitvis asfalts-) vägarna plötsligt ersattes av en ridstig (?) med ett tjockt lager grus. Det här var i slutet av milloppet, kanske vid 7 km, och det var riktigt svårsprunget på sträckan. Som tur är gick avslutningen på grus och gräs.
Ett riktigt bra arrangemang, det var inte speciellt trångt vid starten heller. Och det hade säkert varit väldigt mycket roligare om jag inte sprungit med tidspress...

Dagens distanspass
Sträcka: 8,2 km
Tid: 51,25
Medeltempo: 6.15
Kommentar: Efter fem dagars löpvila förväntar man sig att benen ska vara pigga och sugna på spring. Men värmen och solen tog ut sin rätt. Jag släpade mig runt i motionsspåret och fick ta flera pauser. Sträckan blev nog nästan en mil totalt, jag slog inte på klockan under de första 1500 meterna för då var det krypfart som gällde... Ser fram emot att spring i morgon - då ska jag se till att komma ut innan värmen är som värst.

Gillar icord-avmaskning

Titta vad som åkte fram ur garn-/projektskåpet. Min Rockefeller-sjal. Jag tog tag i icord-avmaskningen. En teknik som jag bara testat på provlappar tidigare. Men det här var inte sista gången, för det blir så snyggt och prydligt.

Så här blir det på baksidan.

Nu är det bara de randiga snibbarna kvar. Eller, ja, det kommer väl att dröja till i höst någon gång, för jag har ju en glassig tröja att avsluta först.

Glassig sommartröja

Jag behövde något snabbstickat som inte kräver full uppmärksamhet. Som kontrast till Pergolan.

Glassiga sommarfärger behövs också, alltid. Blockränder. Och jag undrar om inte tröjan ska få en liten virkad bollfrans längst ner?

Tröjan blir kortärmad, och jag stickar uppifrån och ner, inspirerad av Tant Koftas beskrivning.

Garnet är Pickles Summer Wool, i färgerna Marigold, Peony och Raspberry sorbet. Bara färgnamnen gör att man blir sticksugen. Och glassugen.

Knatar på med Pergolan

Sakta och metodiskt tar jag mig igenom diagrammen till Pergola-koftan. Det blir något fel ibland, men jag har inte behövt repa upp mer än något varv på sistone.

Som jag tidigare har erkänt är jag inte någon van spetsstickerska, så jag har inte vågat släppa mönstret, även om jag nog nästan kan det utantill nu...

Råkade visst...

Just det. Råkade klicka hem lite garn från norska Pickles när de hade portofri dag för ett tag sen.

Det blev dels fem härvor citrongult, maffigt Abuelita tjukk merino som precis motsvarar mina förväntningar, både när det gäller nyans och kvalitet. Det syns längst till vänster på bilden. Det här garnet har jag länge varit varit sugen på att prova. Fast jag har inte tänkt ut något projekt, så jag får klappa på det ett tag till innan jag nystar upp.

Sen fick några nystan Pickles summer wool åka med i paketet också. Hade en vag idé om en blockrandig tröja i glassfärger, och det ska det nog bli också. Här valde jag orange som huvudfärg och kompletterade med två olika rosa nyanser. De rosa garnerna ligger väldigt nära varann, lite närmare än vad jag trott. Men det kan nog bli bra ändå.

Fyra fina fartpass

Lite ljug där. Två av passen var inte särskilt fartfyllda. Men allitteration är alltid trevligt!

Trevligt är också att på en vecka få ihop 36 kilometer fördelat på fyra pass.

Tisdagens transport-/intervallpass
Sträcka I:  6,7 km
Tid: 36,03
Medeltempo: 5.22
Kommentar: Det här skulle bli ett klassiskt, lugnt transportpass, men jag fick ont framsidan på höger underben - och det gick inte över som det vanligtvis gör. Jag omvandlade då det vanliga transportpasset till ett slags intervallpass, med lite vila mellan varje kilometer. Ganska kul! Och benen (även det onda) verkade också gilla farten mer än det vanliga tempot.

Torsdagens dubbla (!) pass
Sträcka I:  4,5 km - morgonlöpning till bussen.
Tid: 25,52
Medeltempo: 5.42
Kommentar: Härligt väder, men faktiskt lite frost kvar i gräset på något ställe.

Sträcka II: 10,1 km
Tid: 1.03,04
Medeltempo: 6.13
Kommentar: Kilometersnittet blev inte så imponerande. Det beror på att jag valde en lockande skogsstig på slutet. Dessvärre ledde den ut i ett mindre träsk, där jag fick tassa fram på djurstigar för att hitta fast mark igen.

Söndagens märkliga långpass
Sträcka: 14,4 km
Tid: 1.30,03
Medeltempo: 6.15
Kommentar: Sprang iväg utan vätskebältet, och det var helt feltänkt i värmen. Kroppen var grinig, och det blev flera vätskepauser (bland annat för att inhandla vatten...). Fick ihop 90 minuters löpning totalt, men var nog ute i närmare två timmar.