fredag 2 mars 2012

Min första grytlapp

Den här grytlappen kommer förmodligen aldrig att användas för att snabbt hiva ut den översvämmade lasagneformen ur ugnen. Frågan är om den har något användningsområde, annat än som ren ögonfägnad. När det finns silikon som oftast gör jobbet betydligt bättre.

Skrytlapp, alltså.

Men rolig att sticka! Och färgvalet har piggat upp i vinterdunklet.


Den småmönstrade sidan är gjord efter ett mönster i Hemmets Journal (nr 12 2011). I samma tidning finns ett lite mer udda grytlappsmönster: fiskben. Inte det klassiska fiskbensmönstret alltså, utan just fiskben.


Mönstret på den stora blomman hittade jag i Lena Nessles bok Sticka med växtfärgat. Mönstret är lätt anpassat för att fungera i grytlappsformat.


Enligt många grytlappsbeskrivningar ska man avsluta med ett virkat picotvarv. Jag gjorde ett tappert försök, men tyckte det blev för ”bjäfsigt” med en uddkant så jag gjorde två varv med fasta maskor i stället.

Den uppmärksamma ser att jag missade att vända motivet, så hanken hamnar upp och ner på den småmönstrade sidan. Någon dag kanske jag virkar en hank till, i motsatt hörn...

Nu vet jag precis hur jag ska göra nästa gång för att det ska bli precis som jag vill ha det!

Dagens löppass
Tid: 40.26
Medelpuls: 147
Maxpuls: 169? (tror inte pulsklockan är riktigt att lita på...)
Lugn och stabil löptur hemifrån och till en busshållplats på lagom avstånd från jobbet. Känner mer av högerfoten när jag sitter ner än när jag springer. Märkligt. Så jag framhärdar med att springa, trots att foten inte är riktigt frisk.

1 kommentar:

  1. Vilka underbara grytlappar...Den enda grytlapp jag fått till va med hjälp av syfröken i sexan på Fårdalaskola:)))

    SvaraRadera